Mother of god, I thought.

Äter ekologisk yoghurt med Special K. Fy fan vad najs det är. Ska handla åt mormor snart, bussa mig dit till och med. Ifrån Viktoriagatan kanske. Suger att hajka och handla i sånthär halvväder.

Fan igår var så äckligt bra, på så många olika plan. Majoriteten av TID var en fruktansvärd upplevelse, ifall vi ska nu dra hela dagens händelser så. Men en specifik och långt svunnen och framförallt - en tidigare glömd händelse, den förgyllde hela... veckan. Som i sig har varit ganska bra, så jag vet inte vad mitt problem är. Förutom att jag kommer vara typ abstinent.

Idag ringde jag till Försäkringskassan, och jag kände mig fruktansvärt vuxen. Det här med förlängt underhållsbidrag känns inte SÅ vuxet kanske, men ändå. Tanten, Ing-Mari, berättade att de skickat ett brev till pappa som säger att jag ansökt om förlängt underhållsbidrag. Bad thingy. Men jag kan inte göra något åt det nu ändå, så skit i det.

Imorgon gäller det, gadden, årfyllnaden, ja allt det där. Och fortfarande så mycket saker jag inte gjort.

Blä, vilken oslagbart tråkig dag jag har haft. Det bästa som hänt var när jag såg på Aristocats, eller när jag hade i en inpackning igen. Håret trillar av successivt, men antagligen inte mer än förut. Svart hår syns dåligt på svarta kläder, så jag kan skylla på att det helt enkelt är väldigt kontrastfullt nu.

Så. På söndag skulle det minsann bjudas hit folk. Två bröder, varav en med sambo och son. Mor, hennes sambo, Marika, Jocke, Nalle, Lisa och Jens. Stackars mamma som måste betala för all mat... Men å andra sidan - vem bryr sig.

Lite ledsen idag, någonstans inuti. Saknad kanske?

Idag har jag köpt en balklänning. Den är lång och vinröd, och den passar perfekt. Nackdelen är de där 2790:- den kostar. Jag har betalat 1000:- idag, och resten ska vara betalat i slutet på April. Det ska nog bli bra, skönt att ha det fixat.

Det enda jag kan tänka på är det framtida smörgåstårteregnet. Orkar inte riktigt hej. Alldeles exalterad över att gå till banken och fixa saker, exalterad över att sätta upp mig i bostadsköer, exalterad över alla straff som blir hårdare, exalterad över eftersläntrandet. Samtidigt är det inte exalterande alls. Tänk efter; "Öh, tjena. Internetbank tack.", eller "Öh, tjena. John Silver, nu på momangen - chop chop PROLETÄR, id-kort ja." Jag är nästan så o-exalterad att jag somnar.

Så antiexalterad att jag lyssnar på Franz Ferdinand. Eller Death Cab For Cutie. Jag gillade dem när jag var fjorton, och tänkte naivt nog att jag fortfarande kanske möjligtvis skulle kunna lyssna på dem. Istället fick jag kväljningar, men impulstvångstanken att jag var tvungen att lyssna på det nerladdade albumet tills Franz album var färdignerladdat, och för första gången under min datortid har det verkligen gått på 6 kbit/s. Det var så tragiskt, och jag mådde så dåligt. Sen att Franz Ferdinand suger är en helt annan grej. Egentligen inte. Nu sätter jag på Gogol Bordello istället, vad fan ÄR det här???

Längtar tills mina Skullcandy Hesh Black/Red kommer, så att jag slipper sitta med de här totalt ANTISLUTNA JÄVLA FITTHÖRLURARNA på mig. Hur ska jag kunna isolera mig på allvar när tekniken helt enkelt inte håller måttet?

Jag har blivit kallad för "zigenarskorpa" idag, och "vardagspopcorn"... är detta positivt, eller är det dåliga metaforer på mystiska rykten? Alla jag självironiserar mig gentemot verkar alltid ha någonting väldigt händelseriktigt att bekräfta det med, helt utan min egen vinkling på detta hypotetiska förloppet. Paranoia. Persona.

Har funderat över om min inre monolog har en IQ över 40. Den kan inte vara rätt konstruerad, den sitter nog bara i någon uppblåsbar simring i magen och dricker margaritas och cosmos dygnet runt. Min inre monolog är ett fyllesvin. Eller så ser den på TV och käkar gott & blandat och röker Elixyr, bara för att jävlas; den vet självklart om att dess innehavare HATAR gott & blandat, samt Elixyr - som smakar som tantstrumpor luktar. Usch.

Kan man operera bort sin inre monolog, eller åtminstone utföra någon form av kirurgi på den? Göra den deformerad borde man göra, som Eric Stoltz i Mask. Så borde den se ut, kriminella snuskiga ovädrade ohövliga korkade inre monolog-fan. ASCH!

Rammstein!!! Jag känner mig bara så otroligt jävla metal och så jävla hård, å shit gamla tyska advokater!

Lördag klockan sex ska jag tatuera mig, och pappa också. Klockan fyra ska jag äta smörgåstårta med pappa, hans fru, hennes dotter och dennes mormor. Efter gaddningen ska jag till mr. Inzane och bli lite grattad och ölad? Sen ska jag in till stan med Marika och supa mig redlös, sen ska jag hem (med henne) och sova, för att gå upp och äta smörgåstårta med mamma, Kim, Jack, Nocke och Marika. GÖTT att äta smörgåstårta vid middagstid dagen efter att ha firat sin artonårsdag. Kul, verkligen.

Åh, tatuering - kom till mig.

Var i skolan löjligt länge idag. Det betyder att jag var på alla lektionerna, och var aktiv på alla dessa lektionerna. Jag var även i tid, till och med på morgonen. Helt crazy. Slagits med Nalle varje rast, eller pratat i telefon, eller druckit kaffe.

Burit bord också. 16 stycken massiva stolar i överkompakt trä, näst intill obscent.

Händelserika livet.

Igår var en väldigt mysig kväll med nästan bara människor man tycker om. Ett stort gäng av trevliga personer, med lite olika uttryck. Härligt.

Träffade ett tillskott ifrån Göteborg i form av unge herrns flickvän, och även om det kändes skitkonstigt så var det mer än okej, för att jag gillar henne. Alla jag gillar är okej.

Annars lyssnar jag på Soil och väntar på att mamma ska komma tillbaka med min brorson. Bror fyller 31 idag nämligen och de vill fira utan den här asspain med sig. Kul, kul. Jens har lovat att komma hit och hjälpa mig med detta mentala hinder. Kanske titta på Babel, som är jättebra?

Pappa ringde och berättade att han har en tid för gaddningen - 18.00 på lördag. Exakt en vecka och tre timmar kvar tills prisman smäckas på, och tills jag och pappa blir så jävla lynchade av morsan. Åh, längtar.

Fjorton flak öl.
Bakis :(

Målat av Jackie i skolan, kroki. Min tillhörande försening hamnade kring fyra timmar idag, inte den där kvarten som ska vara så förnäm. Akademisk, om så vill.

Jackie är en gravid kvinna som inte är gravid, och är i sin tur ett intressant objekt, men fallet är annorlunda när man har någons kön plirande på en, obscena viskningar och överexponerade skydd mot oväntade blodflöden gör mig ganska tafatt. Ytlig som jag är uppskattar jag inte hårstrån längre än 2½ cm, ifall det inte skulle vara på huvudet, men just i detta fallet var all typ av hårväxt mer än välkommen.

Två och en halv centimetersstrån är ganska äckligt det också, fast helt kala kön är nog äckligare. Tråkigt och händelselöst, och väldig opersonligt. Opersonliga kön?

Var det någon som sa ämnesbyte?